fredag 30 augusti 2013

Vetenskapligt bevis för guds existens?

     En man säger till en kommite' av vetenskapsmän att gud har talat till honom och detta är 100% vetenskapligt bevis för guds existens. Om detta skedde på riktigt skulle alla vetenskapsmän vilja antingen skratta ut honom ur rummet och de som är mer som jag skulle fyllas av vrede. Att någon vågar nämna vetenskap i en mening som denna är som att kasta sitt vatten över den.
     Den vetenskapliga metoden är den religiösa dogmans anti-tes, den är byggd på bevis, fakta, ord från auktoriteter är inte mer värda och inget kan anses vara 'sannt'. En man som sade något så idiotiskt vet uppenbart inte vad vetenskap är, en vetenskapsman skulle omedelbart ställa frågor: Kan du bevisa det? Talar gud bara med dig? Kan han tala med oss? Har detta hänt förut? kan andra höra när gud talar till dig? osv.
För att något skall klassas som bevis måste det vara objektivt observerbart, så att även de som inte vill tro på det kan se det själva, detta är därför ''kreations-vetenskapsmän'' aldrig låter sitt arbete utvärderas av riktiga vetenskapsmän. Inom vetenskapen måste vi vara berädda att förkasta tidigare felaktiga teorier även om vi inte vill det = raka motsatsen till dogma, vi måste kunna objektivt utvärdera observationer och vi får ALDRIG hoppa till slutsatser. Svaret på frågan är ett stort NEJ. Jag kan säga att jag lekte med en brontosaurus på min bakgård, men när jag gick in efter min kamera hade besten försvunnit, men den var ju där! Detta är hur dylika argument för gud ser ut.

torsdag 29 augusti 2013

Vetenskapliga teorier jag känner till

Ett utmärkt exempel på en sådan teori är evolutionsteorin, grunden för den moderna biologin och kanske den viktigaste vetenskapliga observationen. Newtons gravitationsteori, Einsteins relativitetsteori och M-teori är alla teorier som har med ett större universum att gör.
     Dessa teorier är väldigt komplexa, så hur kan de göra världen enklare att förstå? Gud kan ha varit ett fint svar på stora frågor för länge sedan, men så snart vi örjade uppdaga fossiler eller när Voltaire satte sig att fundera började guds män få problem med att försvara sin herre och dennes dogma. Plötsligt måste de argumentera mot fossilerna med såna löjliga argument som: ''Vår herre är storslaget klurig, han måste ha lagt benen i jorden för att testa vå tro''. För att rädda dogman måste ddessa fanatiker konstla en massa svar och deras verklighet har bara blivit mer omöjlig och löjlig ju mer vetenskapen har gått fram.
     Så på sätt och vis är det te. kristen dogma som gör världen komplicerad för dessa vilseledda män och kvinnor, evolutionen har vissa fundamntala grundregler som inte är alltför svåra att förstå. Newton kom fram till att materia attraherar materia osv. en skapande gud är ett störande och ovälkommet argument i ett system som är byggt på regler. Jag säger att verkligheten är mycket mer lättförstådd med dessa teoriers hjälp än själva teorierna.

onsdag 21 augusti 2013

Halva gruppen på plats

Idag var det bara jag och Matte på lektionen, detta gav oss mycket tid att diskutera kring det material vi gick igenom, jag fick egreppen ''Ockhams rakkniv'' och ''strawman'' förklarat och vi hade även fått svar från Hannu. Jag ska inte ens låtsas som om jag förstod hälften av vad han förklarade, jag har inte grepp om allt 'jargon' inom filosofivärlden + det var lite svårt att greppa grunden till hans och Daniels? diskussion för fyra år sen.
     Vi har diskuterat livligt kring kunskapens natur idag. Vi kan inte 'veta' något med fullständig säkerhet, inte ens om verkligheten är verklig, men man kan bygga sig ett rum att arbeta på med dessa 3 antaganden om verkligheten:
     1) Verkligheten är verklig, hur man kommer hit är inte relevant, man kan även bara 'anta' detta och det fungerar lika bra.
     2) Man kan lära sig saker om verkligheten, vissa teorier säger att vi inte kan lära oss saker om en 'objektiv' verklighet men de flesta tror jag håller med om att verkligheten är objektiv.
     3) Moduler med förutsägbara egenskaper är mer användbara än moduler utan dessa egenskaper, så som t.ex. kemi mot alkemi, astronomi mot astrologi, medicin mot magi och bön.
     Kunskapen och läran om denna delas traditionellt sett in i två kategorier: empirismen och rationalismen. Empirismen är vetenskap baserad på erfarenhet och den materiella verkligheten, man drar slutsatser utifrån observerbara skeenden. En gammal grek skulle relatera till begreppet 'sinnevärlden'.
     Rationalismen å sin sida skulle säkert ha pimpats av Platon, enligt denna inriktning kan man endast komma fram till noggranna slusatser genom att använda det legendariska 'förnuftet'. Min biff med empirismen ligger just i att den fullständigt ignorerar den information våra sinnen kan ta emot. Descartes berömda citat: ''Cogito ergo sum'' hänvisar endast till honom personligen. Jag tror även att han frågade sig själv:  Hur vet jag att jag sitter här klädd vid mitt skrivord och skriver och inte i min säng helnaken? Han satt tydligen instängd i sin kammare för länge och detta är vad som händer när man ignorerar eller inte litar på den information vi kan få från att obsevera vår omvärld. Tack och lov så lyckades Kant förena dessa två inriktningar och detta i sin tur har format den moderna vetenskapen, fundamentism, objektivitet och så vidare.

Uppgift 21 sid 41

Om alla individer som talar ett språk dör, upphår då språket att finnas till? Först måse vi definiera vad vi menar med språk i det här sammanhanget. Latin är ett fint exempel på ett 'dött' språk, ingen nation har latin som sitt modersmål men det finns individer som kan tala latin som ett modersmål, vilket jag klassar som ett språk som ännu finns till. Språket är dock dött i det att vi inte kan revisionera det, vi kan inte lägga till nya ord som t.ex. dator, TV osv.
     Man lan även se det som att ett språk aldrig dör ut så länge det är bevarat i skrift, detta är skälet till att moderna språk har det svårt att försvinna. Det som brukar hända med språk eller grupper som talar ett språk separat från 'moderlandet' är att mutationer sker, finlandssvenskan och den kanadensiska franskan är exempel på detta. Latinet har även mer utvecklade former av dylika mutationer, så som Spanskan, Italienskan och Portugisiskan.
     Kan vi klassa dialekter som språk? Jag tror inte att det är rätt att göra det. Men dialekter och små stamspråk försvinner säkert hela tiden, när en liten koncentrerad grupp inte kan förmedla sitt tungomål till en större bas användare kommer det troligen att muteras eller bara försvinna. Som när alla gamlingarna i bygden dör så dör troligen dialekten med dem.
     Som en sammanfattning kan jag säga att skrivna språk kommer att leva längre, kanske t.o.m. efter 'döden'.

fredag 16 augusti 2013

Kurs 3

Nu har skolåret startat, man har så att säga kommit i form, rett ut allt och börjat studera. Filosofi, kurs 3 handlar om kunskap och det vi identifierar som verkligheten, låter bra. Vi har haft en mjukstart om jag skall vara ärlig, vi har 'diskuterat' en hel del, om bullshit:ande kan kallas för att diskutera. Hittills har jag undersökt begrepp som mental verklighet, Descartes dualism och Kants teorier och fått höra om andra filosofiska 'skolor' som materialism, kausali verklighet osv.
     Vad kan jag säga om vad jag tycker? Jag 'vet' att vår verklighet är objektiv, ganska mainstream i dagens läge. Fysikens lagar kan kanske inte förklara vårt inre animus, men de försöker åtminstone komma fram till ett svar. För mig tycks det som vi lever i en verklighet utan en överseende makt och motsätter mig tanken att folk som vill lära ut fabel och myt som fakta borde stoppas på alla håll de visar sin fula nunor. Jag är öppen nog att säga: Visa mig en gud och jag kan tro på honom, men detta tycks inte stå på varken hans eller någon annans almanacka. Naturligtvis kommer någon att fråga hur jag kan säga att jag vet sanningen, vetenskapen ändrar sig ju hela tiden. Men trots detta fungerar modern vetenskap otroligt väl och vetenskapen i allmänhet är som en alvisk klinga, när man reparerar den blir den bara starkare.
     Vi har också talat lite om metafysik, något jag klassar som vetenskapens fängelse för saker vi inte kan bevisa eller veta som tex. gud, fri vilja, verklighetens sanna natur osv. Från detta fängelse får dessa 'fångar' inte komma ut och infektera vetenskapliga teorier och argument, men finns samtidigt där ifall någon känner för att undersöka dem och försöka komma fram till en förklaring. Det var allt jag har att säga för tillfället, väntar på nästa lektionspass.